Tävlingsdag!

8 Jan

Jag var laddad, Hanna också men inte hennes eller hennes pappas bil för den startade inte och dagen började med lite kaos… Men de kom dit! Jag värmde upp, benen kändes pigga, jag stretchade, jag såg Hanna värma upp och skratta med vänner och jag hade en bra känsla innan loppet om än lite nervös för det var många på plats som kommit dit för att se oss i action, även många som man känner, vet vilka är och som sagt, jag tycker fortfarande att det är lite läskigt.

Jag ställde in och var osäker på vänstra (vad tusan heter det…) och jag valde att sätta den (vad heter det….) i den främre av de 2 jag valde mellan (alltså, starblocket, den där delen man kan flytta…) och jag valde till slut den främre. Det skulle jag inte gjort. När det var dags för loppet kändes det knas, jag hade velat ha den längre bort men där fanns ingen chans att säga att man ville ändra… Jag hade 2 saker i hvudet – Inte resa mig för snabbt samt jobba med armarna. PANG och jag reste inte mig direkt och jag reste mig nästan inte alls för i efterhand när jag fick se Jeanettes foto på mig så ser jag att jag låg väldigt långt, för långt (är det inte det ena så är det det andra…) men armarna jobbade jag hårt med under hela loppet. Kändes dock tungt. Fick ta i men kändes inte som jag kom någon vart och så lutade jag mig fram vid mållinjen för det var jämnt och efter loppet konstaterade jag att jag inte kommit sist (första gången, wow….) och det med 1 hundradel…

Segt, tungt, inget bra lopp och ingen bra känsla efteråt och första tävlingen utan nytt rekord… Men, det var bara 4 hundradelar från, känslan var att jag kan mer, har mer att ge, jag kan springa fortare, mycket bättre känslor än att det inte är ett bra lopp och man känner att man inte kan ge mer.

Hanna sprang efter mig. Ett försök men sådär tid på runt 8,30 men kom till final där hon hade samma tid som en annan och först skrev de att Hanna vann men det ändrades, Hanna kom 2:a. EFter finalen på 60 meter och innan Hannas längd, hade jag till 85 % bestämt mig för att inte ställa upp på längden och då fick jag ett dödsbud och siffran steg till 185 %. Jag grät och jag gick ut, såg Hanna mäta in och göra inhoppning och det är ju det, livet går vidare, folk dör och folk fortsätter hoppa. Jag tog djupa andetag, torkade tårarna men de avslöjade mig ändå och jag fick många kramar. Det finns många härliga friidrottsmänniskor därute, jissus vad fina de är!

Hanna hoppade som sagt längd och jag hade inte riktigt tankarna på det men det blev några hopp strax över 5 meter, något hopp bra bit innan plankan, övertramp (som by the way var riktigt, riktigt långt) och så ett hopp som blev 5,28 m och därmed var vinnarhoppet. Och som ni ser på första bilderna tvingade deras 3 mammor dem att hoppa från pallen. Fina tjejer som lyder sina mammor… Känner att jag bara skriver utan känsla, ber om ursäkt för det men det får vara så denna gång. Nu ska jag kura upp mig i soffan med en kopp te, svara på lite mail och låta resten av tårarna komma.

Vila ifred gamla Lilly, tack för alla fina minnen!  Jag kommer se till att den Gustavianska humorn förs vidare…

Annonser

2 svar to “Tävlingsdag!”

  1. Anneli Oredsson 09 januari 2012 den 9:54 f m #

    Vad duktiga ni är och jätte tråkigt det andra. Ha det så bra du kan

    • Malin 09 januari 2012 den 4:30 e m #

      Tack och tack Anneli, känns lite bättre idag…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: