Wow! Vilken träning!

11 Jan

Besökte Friidrottens hus i Göteborg idag. Lite läskigt att bara kollat upp om det bara var att gå dit och sedan bara gå dit, utan att veta vilka som är där, det är så stort, man känner ingen och vet inte heller vilka som är där. Men jag tog spårvagnen dit och klev in med ett leende, betalde för mig och pratade lite med han som satt och tog betalt och blickade ut och såg… inte många men de var äldre, var de också veteraner?

Det dröjde inte länge förrän Göte (på bilden med mig här ovan) berättat både det ena och andra. Jo, de var en del veteraner som kom dit, måndag, onsdag och fredag och tränade lite. De var i olika åldrar, yngsta var man på 70 och själv var han äldst med sina 88 år!!!! Han berättade om världsrekord och SM, om svenska rekord och om tider han gjort och det slog mig att det ibland uppfattas som skryt när någon berättar att man varit bra men vad går gränsen mellan skryt och bara stolt och glad… Han tyckte att han varit duktig, vilket han varit och är! Jag tyckte det var härligt befriande att någon berättar rakt upp och ner hur bra man är, de har ju lyckats prestera, de har ju redan visat att de är bra…

Hur som, Göte gick bort till de andra och trots att de andra var en bit bort hörde jag… Hon är från Skåne, en himla fin by, hon sprang i Karlskrona förra året, hon ska upp till Huddinge nu… Jag log för mig själv och sedan kom de. En efter en, alla gubbar och alla med sådana berättelser att jag bara kände WOW! En man berättade att han tagit 96 SM medaljer och han tänkte minsann ta 100, han skulle bara göra ytterligare en operation, nu i tårna. En annan berättade att Göte tagit 95 kg i bänkpress förra året (äh, superdubbeltwow), en berättade om resor i utlandet, om VM, om besvikelser, om rekord och någon frågade om jag kände Jan som bor i samma by som jag. Skrattade lite lätt för det är min bästa väns pappa. Han gick tillbaka till sitt och efter ett tag kom han tillbaka och berättade stolt för de andra att min dotter var riktigt bra för han hade minsann ringt Jan… Och så fick jag berätta om Hanna. Att hon varit där förra veckan och tränat. Och varför hade hon det, frågorna var många och från alla mina svar så kom det fantastiska historier om än den ena och än den andra… Jag träffade även (och förlåt mig nu för vi tog i hand och du sa ditt namn och jag tänker Magnus men är inte helt säker) Åsas man och han blev nog förvånad att jag var där. Dock kul att han kom fram och bytte några ord, som sist på tävlingen när hans Åsa kom fram.

Jag var på plats i 2,5 timmar men får nog räkna bort 30 minuter för prat. Jag körde nog det mesta och det kändes bra! Uppärmning, riktigt stretch genomkörare, löpskolning, stegringslopp och då började jag vid kurvan så jag fick hjälp av farten, några starter och så avslutade jag med några 60 meterslopp.

När jag var klar så var jag så glad och uppåt, solen sken, det var runt 5 grader och jag tog en powerwalk hem genom Slottsparken. Och nu, flera timmar senare, blir jag fortfarande glad när jag tänker på dessa härliga män. Tänk vilka intryck man kan få, tänk vad man kan få höra för historier, tänk vad man kan lära sig om människor, livet, sig själv genom att verkligen lyssna på andra människor…

Annonser

2 svar to “Wow! Vilken träning!”

  1. Åsa 14 januari 2012 den 6:10 e m #

    Thomas……..

    • Malin 16 januari 2012 den 10:42 f m #

      SÅ var det ju! Tack, nästa gång när jag skakar hand så säger jag: – Hej Thomas 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: