la passeggiata

7 Jun

2010 gjorde jag några ”annorlunda” saker bara för att jag ville, kunde och kände för det. 2011 hade eller tog jag mig inte riktigt den tiden och nu har jag funderat ett tag på att jag vill ta upp det igen. Vad vill jag göra? Jamen gör det då!

Har läst och faktiskt också funderat (bara liiiite) på Pilgrimsfärden i Spanien, en 80 mil vandring och så tänkte jag vidare i hur långt jag själv gått och det kom jag inte ihåg men inte så långt… Sedan funderade jag vidare på vägen till Kristianstad, gick igenom den i huvudet, såg fina åkrar, hus och helt ok väg att gå på så varför inte gå den rundan som var 3 mil lång? Sagt och gjort, slängde ut frågan om någon ville gå men nope, ingen nappade och jag vande mig vid tanken att gå själv och det kändes helt ok! Så, jag gick.

7.45 var jag redo. Solen lös, i ryggsäcken låg ätbara saker tillsammans med en stor vattenflaska, benen kändes pigga och jag kände mig uppåt. Glad. Och jag gick. Gick lite fortare än jag tänkt, saktade ner men sedan kom jag på mig att öka igen, det var nästan det svåraste. Det lättaste var att bara vara och gå. Jag lyssnade på sommarpratare första biten som jag känner igen och gått många gånger för att sedan gå i tystnad och egna tankarna. Man hinner tänka en hel del. Och så hinner man uppdatera på Facebook…

‎1:a timmen – Pratat med klasskompis pappa där jag även la av en tröja, alldeles för mycket kläder på. Solen värmer, haft kisspaus, favoritsommarpratare i öronen, pigga ben och framme i Gualöv…

‎2:a timmen – Nu har jag sällskap av tystnaden, fågelkvitter, lite moln och totalt galna kor som flippade när jag gick förbi! Känner mig pigg och lite…. fri på något sätt…

‎3:e timmen – Från mysiga Kjuge med gulliga hus och många som hejade till ut på 70 väg där de körde i 100, var sådär… Men plockade fram körsbären, spottade kärnor och kände mig som Malin på luffen, smed planer för framtiden och passerade även Kiaby skola som är min mammas gamla skola… Nu mot Fjälkinge!

‎4:e timmen – Regnet har hängt/hänger i luften, har passerat Fjälkinge, undrar när jag ska äta upp allt ätbart jag har med mig och är sugen på kaffe. Mot Hammar

‎5:e timme – Känns lite i benen nu, fortfarande inget regn och så får man vara försiktig med musik i öronen (kan finnas risk att du börjar sjunga högt och skrämma slag på cyklister…) Snart framme…

Jag är framme! Jag är inte mest vältränad, fastast rumpa, plattast mage och snyggast ben men jag har bra pannben, en stark kropp och en livsglädje att utmana/göra saker jag vill göra. Idag var det att gå 3 mil. Tack för det!

Efteråt. Jag kom till min kusin där det bjöds på fika och äntligen kaffe! Tyvärr stretchade jag inte, hade gått för fort och när jag reste mig så kände jag…. aj. Och inte var som utan i knävecken. Jätte lustigt och inte så skönt, gav också en speciell gång men idag dagen efter känns det fortfarande men inte så farligt, bra. Jag tror säkert att någon tycker det är knasigt att gå denna bit men det är strunt samma, det är ju jag som vill och jag som gör och jag bestämmer över mig och så bestämmer någon annan över sig. Och det är ju det som är så himla bra! Att man kan, får och SKA vara sig själv. Vad vill jag göra? Och så göra det…

Undrar vad jag ska göra nästa gång…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: