Jag gör det som är det enda jag kan göra – springa…

29 Nov

Jag skulle kunna bli frustrerad. Riktigt jävla frustrerad. Men vad hjälper det… Nej, jag gör det jag kan (springa), träna ben (knäböj, utfall), hopp (utfallshopp, jämfota hopp) och så… nej, det var det. Körde ett riktigt jobbigt pass i onsdags morse och hade träningsvärk redan vid lunch men då kändes det så himla bra och jag var hoppfull. På kvällen började nacken kännas stel och på natten kom det mer och mer. Sådär jobbigt så man inte kan sova. Man kan inte vända sig.

Jag gör det jag kan – springa. Jag fortsätter med det.

Och dansa, det kan jag också. Jag har nyss varit på Lunchbeat i Helsingborg och dansat. Eller kanske mer hoppa och röja för vilket ös det är på dessa människor! Och samtidigt är det leende, kramar, ”fuledans” och bara göra det som känns rätt, man bara släpper loss. Fantastiskt att se det, fantastiskt att vara med om det.

Nu jobbar jag. Sitter på Dunkers kulturhus och har vänt mig så om jag bara blickar upp lite, så ser jag havet. Det är 5 meter från mig och hela omgivningen ger mig energi och att jobba i fina miljöer, jag borde göra det hela tiden för kreativiteten ökar. Big time. Nu jobba lite till. Sen blir det middag med vän och sedan en spännande föreläsning jag ser fram emot.

Härliga livet – vad jag njuter av och i det! 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: