Arkiv | Rapport RSS feed for this section

Det blev ju mer än vad jag trodde…

10 Apr

Jag planerade 3 stycken 10-timmars veckor. Första klarade jag, andra skadade jag mig och landade på 6 timmar och inför sista veckan visste jag inte riktigt vad jag skulle vänta mig, jag var skadad, skulle jag klara något? Och jodå, såhär på söndagen konstaterar jag att jag fick ihop 10 timmar och 45 min (varav 4 timmar är powerwalk). Jag är nöjd!

Också ganska kul att det varit en social vecka. Powerwalk med Lisa, en med Therese och en med Petronella. Har spelat lite basket med friidrottsgruppen, även tränat friidrott. Jag har tränat själv, styrketräning med Frida och så har jag tränat med Hanna. En härlig blandning med härliga människor!

Nu ska det bli en lugnare vecka. Jag tänker Yoga igen, friidrott givetvis, powerwalk, vill gärna simma också en morgon om jag får in det, styrketräning med Frida är också inbokad, måste ut och jogga lite så jag håller igång det och nu börjar jag skratta, vaddå lugn… Sedan kan man ju se det som att powerwalk, simma och Yoga är lugnare träning…

Nu är det filmdags, en skön avslutning på en härlig vårhelg!

Annonser

600

28 Mar

Ibland känns det som jag bara klär mig i träningskläder eller uniform men ibland händer det faktiskt att jag slänger på mig en klänning… (dock känner jag mig väldigt fin i det andra också, kanske inte uniform men definitivt i träningskläder….)

Jag kom upp i 600 minuter som jag planerat. Exakt 10 timmar och fick dessutom in 1 vilodag samt 1 dag då det ”bara” blev en promenad (promenad är med kläderna jag har på mig, powerwalk räknar jag när jag byter om och går mig rejält svettig). En tanke i början av veckan att jag skulle få fylla ut med promenad så att jag verkligen skulle få in 10 timmar men igår blev det bara en halvtimme och så hade jag fått in det. Det enda jag skulle vilja få in lite mer är löpning så det ska jag ha i tankarna denna vecka då det är samma tema – 10 timmars vecka. En blick i kalendern och upptäcka en spännande torsdag gör att jag kommer klara det galant…

En härlig helg i tankarna, en ipod som jag förhoppningsvis får igång imorgon med hemskickad puk kod (lyckades låsa den igår…), rolig träningsvecka framför mig men även lite nytt och spännande i kalendern, gör att det känns som en bra måndag och kommer bli en bra vecka. Den känslan gillar jag! Och nu blir det frukost och lite intervallplanering inför kvällen, undrar hur många som vågar komma ikväll…

Februari rapport

2 Mar

1 mars igår och det är väl i mars våren börjar…

Jag tänker nog basic när jag ser min träning från februari inget extra eller nytt utan det jag ska träna liksom. Intervaller (3h), styrketräning (4h), powerwalk (5h), promenader (6h) och så friidrott. Mycket friidrott (11 timmar). Det blev ca 30 timmar på de 22 dagar som jag fick in träning. Det är bra det tycker jag.

Nu är det mars och mina tankar på att låta det bli en lugnare månad som jag skrev häromdagen, har jag redan tröttnat på. Idag vill jag bara köra hårt och mycket (ska jag inte, jag laddar ju inför SM…) så jag tror nog att jag väntar till efter helgen och ser hur jag känner mig. Kommer däremot bli ett annat tänk, nu har jag ingen tävling som är mitt mål. Och så är det som sagt månaden när våren kom och DET har jag sett fram emot! Nu hoppas jag bara att jag har rätt…

Snart vår ju…

1 Feb

Idag är 1:a februari, 1 månad har gått, 2 månader kvar och då andas jag ut. Ett tips är att vara fullt sysselsatt, ha fokus på annat och då går tiden ganska fort… (längtar!)

Oftare än ni kan gissa så får jag frågan om vilka muskler jag gillar mest… Jag gillar mina biceps, jag gillar mina 2-pack där på magen (även om jag helst hade sett 6) men mest glad är jag över ryggmusklerna (som inte är det lättaste att ta foto på…). Dels för att de syns tydligt (tycker jag är kul) men mest för att jag faktiskt har en ryggskada och hade tidigare en ”död” rygg, är det inte häftigt…

Januari är slut och det var en härlig månad! Började visserligen med att jag inte kunde andas efter Sylvesterloppet, fortsatte med grymt träningsläger, tävlade, Hanna tävlade, jag tävlade igen, Hanna tävlade mer, var hos doktorn och kollade andningen, simmade, testade afroträning, gick till jobbet och så ännu mer friidrott (mycket träning och många tävlingar, 4 st…). Sammanlagt blev det 32 timmar och då är det medräknat att jag avslutade januari med 4 (!!) hela dagar helt träningsfritt. Haha, det har inte hänt sedan… typ 2009… Enligt funbeat.se har jag 4 tillfälle 2010 där jag inte tränade på 3 dagar men det blev aldrig 4, där ser man… (åter igen, fubetat är bra).

Nu släpper jag januari och blickar framåt, februari, vad ska du ge mig…

Årsbästalistor

14 Jan

Precis när man trodde att snön var på väg tillbaka, kom det ny…

Från och med att ungdomarna är 14 år, finns det årsbästalistor där bästa resultat radas upp för varje ålder upp till senior. Det är ungefär de 10 bästa i varje gren och ganska intressant att följa, det var det redan förra året när Hanna var 13 och kom in på listan. Oj, där står hennes namn, wow…

För det är stort. Och kul. Ett bevis att det går bra även om man vet det. Detta året gick Hanna in på alla 4 grenar hon tävlat i. 200 m kom hon in som 5:a, 60 m som 4:a, tresteg som 2:a och längd som 1:a men det ändras snabbt och efter en tävling åkte hon ner som 6:a på 200 meter. Jag blir jätte stolt och glad när jag ser Hannas namn där men jag blir även glad när jag ser andra namn jag känner, såsom Emilia, Basse bus, Kalle, Hanna Växjö, Elise (som för övrigt ligger på listan med tiden hon sprang med mig i loppet, antagligen tackar hon mig för den snabba tiden…)

Kunde inte låta bli att gå in på kvinnor (och där sammanfattas alla kvinnor och tjejer i hela Sverige) och kika på 60 meter. Inte för att se om jag låg med för det var jag vääääldigt säker på att jag inte gjorde men för att se hur snabbt jag skulle behöva springa om jag skulle hamna på listan. 7.97 sekunder… (själv sprang jag sist på 9.17 så ni förstår att jag nu måste ta en skrattpaus…)

Tillbaka… Jag kan och ska givetvis inte jämföra mig med dem och det är inte därför listorna finns, för att visa alla som inte är där att de just inte är där… Nej, jag tävlar mot mig själv, ska ta mitt rekord och så länge jag går framåt så är jag väldigt nöjd. Men nu till något kul! Och jag vet, det kan och ändras ofta men ändå, så himla kul! Jag bläddrade ner och såg på 1500 meter och vem låg där lite fint på 3:e plats? Jo, Emilia, shit, wow, så jäkla häftigt! Sverige trea liksom… Och så bläddrade jag ner lite till… Och ta mig tusan, där låg även min Hanna! I tresteg. 10:e plats på alla tjejer/kvinnor i Sverige. Som mamma stannar hjärtat lite här, det är ju helt otroligt…

Nu ska jag fira med en kopp te och sen en middagslur.

Träningsåret 2010

7 Jan

Har precis roat mig med att gå genom funbeat.se (som jag fortfarande tycker att alla borde använda och lägga in sin träning på…)

Hur som. Jag såg att jag i början av året, sådär fram till april körde en del gruppträning såsom bodypump, cirkelträning, Body Balance och jag tyckte det var riktigt kul! Men så var det det där med tiden… Som jag då hellre la på annan träning så i april gick det mer och mer över med fokus på friidrott. Vi snackar 74 timmar på hela året… Löpningen har också varit en del, 47 timmar. Cirkelträning har också fått sitt, 25 timmar, Intervallat har jag gjort 34 timmar och så powerwalk som jag varit flitig med i omgångar, hela 103 timmar. Det jag däremot såg som jag känner är lite synd är att YOGA fortfarande lyser med sin frånvaro (även om jag tog mig i kragen igår och tränade just det) och så styrketräning, det hade jag gärna velat och borde fått in mer.

Nu är det ju så att lördagsträningen på friidrotten innebär 1 timmes styrketräning. Likaså onsdagsträningarna innehåller en del styrka för att inte prata om cirkelträningen så jag vet att jag får det men jag skulle ändå vilja ha mer av den sortens träning.

Så, hur mycket tränade jag då under 2010? Jo, hela 281 dagar. Det är väl sådär 77%. Och jag kan meddela att jag då fått ihop fina 370 timmar. Det är ju helt galet egentligen… I genomsnitt sådär 1 timme om dagen. Jissus… Och dessutom har jag haft himla kul, ännu bättre och det är nog det som är grejen. Att hitta något man verkligen gillar, ha kul under tiden samtidigt som man tränar. Shit, jag har verkligen hittat min grej…

Friidrottsåret 2010

3 Dec

Här är en sammanfattning av Hannas friidrottsår 2010.
 
Hanna har varit med på 22 tävlingar
I 14 olika städer
Sammanlagt tävlat i 35 dagar
 
Hon har tagit sitt rekord 30 gånger
Tagit 9 brons
13 silver
Och 65 guld. 
 
5.31m är hennes längdhoppsresultat (nja, 5.54 men det var fel vind) och det var Sverige bästa för F13 2010.
10.45 s är 80 meter och det blev Sveriges andra bästa tid för F13 2010.

Oj. Det är ju faktikst grymt. Tycker jag men så är jag också mamma till henne… 
 
Så vad beror det på? En himla massa saker tror jag.
 
– Bra gener (givetvis…)
– Bra och engagerade föräldrar som ger henne rätta förutsättningarna (åh, vi är bra igen…)
– Grym tränare (hon har dessutom den bästa)
– Härlig grupp att träna i (hon hade inte heller kunnat ha bättre)
– Vinnarskalle (grym… också från hennes föräldrar men hon hanterar och vårdare det bättre än vad vi gjorde…)
 
Och så den största och viktigaste punkten

Hårt jobb från hennes sida 
 
Och vad som än händer, idag, imorgon, om 1 månad, så kan ingen ta ifrån henne det faktum att hon fick ett grymt bra tävlingsår 2010… (och givetvis är hennes mamma stolt som en tupp när hon skriver detta…)

Och så var november slut…

1 Dec

21 träningsdagar, 9 vilodagar
Tränat ca 26 timmar
 
11h friidrott
6,5h löpning (6 mil)
3,6h powerwalk
3,25h cirkelträning
1h intervaller
0,5h cykling  
Extra saker jag gjort: Springa mil lopp och ta mitt rekord, 6 st 5 km på en dag, klädutmaningen 2.0, min ekonomiutmaning (svårt men det gick även denna månad och jag tar en månad i taget annars tappar jag helt fokus) och så skrev jag tacksamhetspunkter varje dag. Jag är mycket nöjd! 
 
Inför december vill jag:
 
– Göra 5 plankor om dagen (nej, jag ger mig inte, jag måste ju testa om det går denna månad istället…)
– Fortsätta träna friidrott på onsdagar samt lördagar jag kan
– Fortsätta med löpningen, springa mer än 6 mil
– Inte boka in något mer i kalendern = ingen stress= lugn och ro i december
– 60-meter debutera
– Springa Sylvesterloppet med pappa
– Unna mig lite gott på helgerna för tydligen har jag gått med på någon slags godisförbud fr.o.m 1 januari…

Och givetvis fortsätter jag både klädutmaningen samt ekonomiska utmaningen, 2 utmaningar jag gillar mer och mer även om det blir mer och mer tufft… Och så njuta med alla fina, DET ska jag definitivt göra!

Juni, juli och augusti rapport

1 Sep

Juni Ca 28 timmar Vilodagar: 6

  • PW – 9 timmar
  • Löpning – 5 timmar
  • Intervaller – 4 timmar
  • Cirkelträning – 4 timmar
  • Styrketräning – 2 timmar
  • Friidrott – 1,5 timme
  • Kettlebells – 1 timme

Juli Ca 33 timmar Vilodagar: 7

  • PW – 17 timmar
  • Friidrott – 8 timmar
  • Löpning – 5 timmar
  • Intervaller – 1 timme
  • Yoga – 1 timme

Augusti Ca 49 timmar Vilodagar: 10

  • Promenad – 30,5 timmar
  • PW – 7 timmar
  • Löpning – 5 timmar
  • Intervaller – 4 timmar
  • Friidrott – 2 timmar
  • Cirkelträning – 1 timme

JUNI: Plus för att jag fick ihop så mycket träning trots att jag bodde i en väska, hade värsta renoveringen hemma och med ett huvud fullt med allt och lite till. JULI: Plus för att jag fick ihop så mycket trots att jag nästan hela juli befann mig i främmande städer. Jag visade mig själv att med planering kan man få till det ganska bra AUGUSTI: Mycket promenader i London… Fortfarande väldigt lite styrka, fortfarande ingen YOGA, ingen simning, en äta-mindre-bra-månad och så en trötthet som slog till efter hektiska juni, juli och en del in i augusti…

Som jag skrev innan så blir september en mer komma-in-i-bra-vanor igen. Komma på banan igen för trött är bara förnamnet, jag är riktigt trött. Så lugnt i september, hämta kraft så att jag 1 oktober kan ge allt. Och åh, vad jag ser fram emot lugn och ro, rutiner, landa, ladda…

Så kom jag då i mål…

2 Aug

Jag hade på mig: klubbens fina linne. Jag hade en tanke på klänning, stör mig lite på att allt måste vara på ett visst sätt och att det blir konstigt om man väljer ett annat sätt (inte bara klänning fråga utan allmänt, man ska väl kunna välja hur man vill här i livet utan att folk ska ha åsikter…) men jag ville se proffsig ut, som om jag smälte in, som om jag var en av dem och linnet stod för klubben. Tillhöra något. Trygghet. Gemenskap

Tursak: Jag hade tänkt fråga om jag kunnat låna Hannas tro-hopp-kärlek halsband men det är ju hennes och jag behöver ett eget. Funderade på mitt kors men det är tungt och guppar när man springer. Istället blev det armband. 1 Jesus armband från förra årets träningsläger och 1 BE-STRONG armband detta år.

Nerver innan: Inte nervös, lite pirrigt bara och så kunde jag inte sluta le… 

Uppvärmning: 40 minuter innan började jag värma upp. Såg hur alla höjde på ögonbrynen – Vad gör hon? Brukar inte hon gå runt i klänning, dricka kaffe och äta chokladboll… 

Löpskolning: Hanna körde löpskolningen med mig, blev huuuur jobbig som helst med kloka ord och hon försökte dominera mig totalt, det gäller kanske att passa på… Själv hade jag mest fullt upp med att hälsa på alla som ropade och att inte hoppa runt av glädje hela tiden för här började jag få myror i brallan!

Upprop: Anders hade hand om uppropet. – Som jag väntat på detta sa han och gav mig ett leende. Och det kändes tryggt att ha han där och så fick jag bana 6, DET gillade jag.

Provstart: Susanne spanade in, jag fick inte till start, var uppe i varv men ändå lugn på något lustigt sätt. – Fokus Malin sa hon och tja, jag letade efter mitt fokus… 

Förvånande: Jag trodde att jag skulle spana in de andra, se hur duktiga de såg ut att vara, hur tränade och hur de provstartade men icke, jag såg inte en enda. Jag hade inte kunnat peka ut vem som var med, hur de såg ut, jag har verkligen ingen aning. Förutom Anna från grannklubben, hon sprang så fint bredvid mig och sa lycka till. Det kändes sportsligt och bra.

Väl på plats: Nej, jag vill ha 5 minuter till, tänkte jag men fokuserade, nu är det dags, nu gäller det. Jag la mig tillrätta i startblocket, tog ett djupt andetag och körde mitt mantra – Kom igen Malin, kom igen! Det där fnittret och flamset jag var rädd för att det skulle komma, det kom aldrig (gudskelov och vad skönt att mina motståndare slapp det…) 

Loppet: Jag tyckte inte att jag fick till starten, såg ryggarna, sprang på så fort det gick ändå, tänkte på armarna, tittade långt framåt men neråt för att inte börja sitta när jag sprang, högg till i benhinnan bak mot vaden vid ca 80 meter, hörde pappa skrika ”HELA VÄGEN IN MALIN”, sprang på och vid mållinjen liknade jag värsta proffset och lutade fram hela överkroppen. 

 

Efter loppet: Hanna fick första kramen, tvillingarna Kajsa och Julia sprang fram med en jätte vacker bukett och någon av dem fick en av mina tårar på sin kind… Sedan kom alla andra och jag kramade, skrattade och gav dem det största leendet jag har. Susanne kom med den finaste medalj jag någonsin fått med en bild på oss två och där jag ser grymt kaxig ut, det togs massa kort, vi pratade loppet, jag kände ett sådant lyckorus genom mig och Hanna tittade på mig och sa: Det gjorde du bra mamma!

När det lagt sig: Leendet la sig aldrig, jag ler fortfarande… Men jag landade mjukt i tankar om att man är oövervinnelig, det kom fram folk och berömde mig, jag hade gjort bra ifrån mig, det såg bra ut, starkt jobbat, massa kramande och så fina ord, det var väldigt rörande…

Tiden: Tror det var 18.80 sekunder manuellt som jag sprang på förra året när vi testade. I april, på den kallaste tävlingen någonsin, så hade jag 15.85 på eltid och igår drömde jag om tid på 14 sekunder, drömde men hade inget mål, mitt mål var att genomföra loppet. Jag hamnade på 15.29 och tja, det var inte under 15 men jag är ändå nöjd, jag tog mitt personliga rekord och då ska man vara nöjd. 

Något roligt: Mamma filmade. Det gick sådär. Man hörde hur pappa skrek hela tiden, jissus vad han skriker och man hörde Hannas pappa som sa: – Tja, det är inte helt… (sedan var han tyst men de orden till det tonläget ska jag nog tolka som positivt) och så mamma då. Som filmade men liksom följde med kameran på den som låg näst sist och sedan vips så ser man mig i bild och hör mamma. – Oj, jag trodde det var den andra… Sedan filmade hon en kraftig gubbe som pratade med en tjej i sådär 3 minuter, beklagade sig att man inte såg mig som stod bakom. Bra jobbat mamma!

Sådana där klämkäcka ord: Man klarar precis vad som helst, det finns inga begränsningar mer än dina egna. Kämpa på, det blir bättre. Jag hade kunnat skriva liknade saker hur länge som helst för jag känner mig helt upprymd. Det är något speciellt med att sätta upp ett mål, kämpa och står ut, hur jobbigt och ont det än gör och så en dag är du där framme, du är i mål… 

Tack… Alla mina största tack till alla som hejat, stöttat, önskat mig lycka till, som kom och var på plats, på alla fina ungdomar med föräldrar i klubben, otroligt att få tillhöra er grupp! Tack Carina. Tack familjen Lindbom, Matilda och Nellie med familj. Tävlingarna blir lite roligare med er där. Tack till mina föräldrar som jag aldrig kan sluta tacka tillräckligt. Tack Annika för du gett mig kloka ord att ta med mig på vägen, tack Petronella för alla fina ord du gett mig (och blommorna!), du är helt otrolig! Tack Susanne för… ALLT! Om jag så fått tilldelat en annan tränare, hade jag inte velat ha någon annan än dig! Och grattis, du är liksom fast med mig nu… Och tack till min Hanna, det bästa jag har! Som hjälpt mig, stöttat, tränat med mig, alla samtal om träning vi haft, som klarat rollen grymt bra då vi haft lite ombytta roller mellan varven med vem som lär vem… Tack för allt du ger mig!

Framöver: Detta var bara början… Jag har gjort det jobbigaste, börjat och härdat ut. Nu ska jag fundera ut nya utmaningar, nya mål för jag har helt klart fått blodad tand för det här med träning. Jag lägger i nästa växel och kör vidare…